Fiction is for boring people...

Jag orkar inte skriva mera om Montreal idag heller. Det närmaste montreal jag kommer just nu är två äldre människor, en man jag hälsat på och en kvinna jag har hört rösten av. Hr och Fr Ouimet hoppas jag att det är. Annars är det två andra quebecaner som har hamnat i min lägenhet. Men jag tror att det är Sandras mor och far.

Idag har jag varit trött. Mycket mycket trött. Mest pågrund av lite sömn inatt.
Vi tar det från början.

I lördags märkte jag att jag hade fått ett brev från Taxipost, ett företag som levererar saker La Poste (uttalas Posten) inte orkar ta hand om. Dom hade fått min theremin jag beställde för ett tag sedan. Så jag var tvungen att antingen ringa dit och boka ett nytt möte, men ingen svarade på varken den engelska eller franska linjen. Så jag tar mig långt långt långt ut i belgiska läskiga förorter där det ALLTID regnar (Jag lovar!!). Sedan tog jag mig in under en mystisk bro och tillslut hittade jag in på Taxipostkontoret där jag fick ut mitt paket.

Väl hemma börjar byggnadsprocessen, ca 300 kretsar som skall lödas fast, det innebär att det tar ett tag.
Igår gjorde jag ca 130 kretsar, sedan får vi se om jag fixar resten idag eller om jag väntar till senare.

I skolan denna vecka är det researchvecka vilket betyder att vi måste analysera allt vi gör och hitta på nya sätt att göra det. Det är svårt men kul.

På torsdag åker jag hem för att på fredag närvara på Morfars begravning. Helt olikt resten av min släkt har jag inte nämnt detta bortfall i bloggen. Varför vet jag inte. Jag känner att det strider lite mot min bloggstil att blogga om döden...

Nu väntar en godare middag.
Vi höres Nilslovers!!

Hursomhelst, nu väntar en god måltid; ris, sötsursås och tonfisk.