Idag har jag varit lite långsammare än vanligt. Det börjar ordna upp sig nu, men jag kände mig lite slowmotion i morse.
Dagen började 0630 då väckaren ringde och jag satte mig upp och insåg att det skulle vara bäst för mig och min omgivning om jag skippade dagens skoldag och somnade om. 0750 ringer Chrille P, jag vet inte vad han ville men antar att jag träffar honom inom kort.
Klockan 1130 vaknar jag, allt känns mycket bättre, jag räknar snabbt att jag har sovit 14 timmar, jag har små minnesbilder från mycket underliga drömmar.
Efter lite frukost, lite slönätsurfande och ett bad gav jag mig ut på en liten promenad, målet var att hitta en ny väg till Sterlings Books, som byggde om i sommras, så objektivet för promenaden var klart. Jag hittade en ny väg genom nästan helt folktomma gator.
Ombyggnationen var till det sämre, mindre plats att gå på. Dom har smalnat av avståndet mellan bokhyllorna till ca en dm luft på varje sida av mina axlar, något som gör att det blir mycket underliga positioner som framställs av besökarna som vill kolla på böckerna på de nedre hyllorna.
Jag köpte ingenting.
På vägen hem tog jag vägen förbi katedralen och började snabbt ifrågasätta min mentala hälsa.
Det var klockringning, men istället för den klassiska kyrkhitten "DING DONG DING DONG", Ej att förväxla med "Ding Dong Song" med Günther and the Sunshine Girls, så spelade kyrkklockorna (är det ett eller två k i kyrkklockorna?) My Way, Den klassiska hiten som jag och Tomas Melander gjorde känd under vårsoarén när jag gick i Sexan.
Dold bakom väldigt mycket stämmor är det ibland svårt att urskilja grundmelodin. Men när refrängen, YES THERE WAS TIMES..., dök upp så stod det klart för mig, och alla andra som stannat till och ifrågasatt sin mentala hälsa, att det var my way.
Skulle jag inte ha en skola att gå till och bloggar att skriva och disk att diska och sånt så skulle jag nog bege mig till kyrkan för att höra vilka andra kitschiga slagdängor dom avverkar på de annars så underansträngda klockorna.
Låtar jag vill höra från kyrkklockorna:
Popcorn
No Limit
Hårdrocksboogie
Vad som helst med Etype skulle dessutom funka...
Anyho, nu skall jag lägga mig i sängen och kolla på några avsnitt av vänner.
Imorgon går jag till skolan...
Dagen började 0630 då väckaren ringde och jag satte mig upp och insåg att det skulle vara bäst för mig och min omgivning om jag skippade dagens skoldag och somnade om. 0750 ringer Chrille P, jag vet inte vad han ville men antar att jag träffar honom inom kort.
Klockan 1130 vaknar jag, allt känns mycket bättre, jag räknar snabbt att jag har sovit 14 timmar, jag har små minnesbilder från mycket underliga drömmar.
Efter lite frukost, lite slönätsurfande och ett bad gav jag mig ut på en liten promenad, målet var att hitta en ny väg till Sterlings Books, som byggde om i sommras, så objektivet för promenaden var klart. Jag hittade en ny väg genom nästan helt folktomma gator.
Ombyggnationen var till det sämre, mindre plats att gå på. Dom har smalnat av avståndet mellan bokhyllorna till ca en dm luft på varje sida av mina axlar, något som gör att det blir mycket underliga positioner som framställs av besökarna som vill kolla på böckerna på de nedre hyllorna.
Jag köpte ingenting.
På vägen hem tog jag vägen förbi katedralen och började snabbt ifrågasätta min mentala hälsa.
Det var klockringning, men istället för den klassiska kyrkhitten "DING DONG DING DONG", Ej att förväxla med "Ding Dong Song" med Günther and the Sunshine Girls, så spelade kyrkklockorna (är det ett eller två k i kyrkklockorna?) My Way, Den klassiska hiten som jag och Tomas Melander gjorde känd under vårsoarén när jag gick i Sexan.
Dold bakom väldigt mycket stämmor är det ibland svårt att urskilja grundmelodin. Men när refrängen, YES THERE WAS TIMES..., dök upp så stod det klart för mig, och alla andra som stannat till och ifrågasatt sin mentala hälsa, att det var my way.
Skulle jag inte ha en skola att gå till och bloggar att skriva och disk att diska och sånt så skulle jag nog bege mig till kyrkan för att höra vilka andra kitschiga slagdängor dom avverkar på de annars så underansträngda klockorna.
Låtar jag vill höra från kyrkklockorna:
Popcorn
No Limit
Hårdrocksboogie
Vad som helst med Etype skulle dessutom funka...
Anyho, nu skall jag lägga mig i sängen och kolla på några avsnitt av vänner.
Imorgon går jag till skolan...
3 kommentarer:
Två k:n, that's correct!
Bajjanayya, du är seegare än min mamma, hon hann före...
Kyrkan i Karlstad spelar samma julsång året om :(
Skicka en kommentar