Det finns så mycket mer att ge, så mycket rajtan tajtan kvar

Well, nu har jag varit hemma ett dygn och sovit klart och är redo för skolan.
Olyckligtvis har jag en syster och som alla hennes bloggläsare vet var hon förkyld och det spred sig till mig, eller så var det allt karaokande i tisdags och onsdags som krossade min hals.

Hursomhelst så gick resan hem nästan bra, om man bortser från att mitt pass var på en plats, jag var på en annan plats och min packning var på en tredje plats som dessutom var stängd. Det hela slutade dock lyckligt, jag fick äntligen läsa lite i min Stieg Larssonbok, jag har försökt leta en ledig stund att läsa på hela sommarlovet men alltid blivit hindrad av min far som säger att det är viktigare att jag varvar GTA eller kollar på film eller bara sitter och stirrar rakt fram och spinner.

Dessutom träffade jag Leila K som berättade lite om sitt liv för mig.
Det lät dystert och dyrt.

Här hemma i Bryssel har vi en kaotisk första vecka. Vi har folk från Montreal på skolan som skall göra ett fint utbyte, det är Fletcher (som ser ut som shrek, fast inte grön) och två till (som inte ser ut som shrek, den ena ser ut som Thomaaaa fast utan rött hår...). Dessutom skall nån indiecirkusgrupp som heter cirque du chöblö eller nåt ha nån slags casting som vi nog inte kan vara med på för att vi skall uppträda på CERIA.

Sandra uppdaterade mig på allt som har hänt i hennes liv.
Det lät dystert och dyrt.

Vi har fått tillökning i lägenheten av Elia igen. Det är bra, hon städar och diskar och spelar supermario hela dagarna.

Idag köpte jag mat så jag slipper göra det sen, tonfisk, fullkornspasta, ketchup och havregryn. Ägg hade jag redan.