Gör jag äntligen den omtalade comebacken?
Ingen aning.
Jag har inte gett mina bloggreaders vad dom förtjänar.
Att jag, Sveriges ENDA bloggare inte har skrivit ordentliga bloggar regelbundet sedan April är skamligt.
Någon borde tappa något tungt på mig så jag får en rehabperiod att blogga om.
Jag är just nu på Sida, sveriges ända myndighets studycenter i Härnösand och utnyttjar datorer och världens ända internetanslutning. Iallafall är det så det känns när man har spenderat ett helt dygn i friggeboden. Anyho, detta är min resume, nästa resume kommer när jag känner för det, den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.
För övrigt vill Veckorevyn att jag skall skriva om mig själv där.
Den tillsynes tighta sommarplaneringen fungerade utmärkt. Förutom att Rebecca, min kära dator fortfarande är sjuk. Jag har därför börjat fundera på att köpa en ny dator, om hon inte kommer hem från doktorn i toppform.
Ifall jag köper en ny dator ställs jag ju alltid inför det stora problemet:
PC eller MAC
Trots att jag känner att min livsstil är väldigt macvänlig är det något med dom lömska frukterna som gör att jag inte kan lita på dom.
Dom funkar ju JÄMT. Tills en dag när dom säger "I´m afraid I can´t do that Nils" och jag dör i rymden. Sen dyker det upp en bäbis från ingenstans. (eller hur nu 2001 slutar)
En Sony VAIO eller något skulle sitta otroligt skönt, men en vettig VAIO kostar ju 27000. Problemet är att jag vet att jag kan utnyttja nästan alla funktioner på vilken dator som helst bara jag får chansen så att köpa en dator som inte är BÄST på marknaden skulle kännas som ett otroligt nerköp.
Sen är budgeten som student inte den bästa för att slänga 27000 på en dator bara för att kunna kolla på Blurayfilmer (när jag inte ens ser nån skillnad på VHS och DVD pga brist på glasögon). Men som alltid annars:
DET ÄR JU COOLT!
Anyho!
Mitt livs sista sommarlov (tror jag) har varit kalaskul hittils, mycket jobb men inte så intensivt arbetande. Som det skall vara.
Arvikafestivalen var en kavalkad i smuts, dålig musik och trevliga människor.
Mellandagarna i Sthlm var Starflower Re:Loaded. Starflower är numera ingen plats, det är ett sinnestillstånd som innehåller Nisse, Elias, eventuellt flera grabbiga grabbar, pasta, tomatsås och tonfisk. Gärna en balkong och sol eller filmer vi kan utantill så vi kan snacka en massa skit istället.
Norgearbetandet var mest en lyxsemester, alla tog hand om mig, Chrille, Dana och Sergio som om vi vore tredje klassens rockstjärnor. Vi bodde på hotell och träffade kungligheter, norska kändisar och seglare. Jag klarade att bygga den bästa pålen jag någonsin kört på, dock svajigare än vad jag är van vid men det är en vanesak. Last Ink är världens coolaste cirkusgrupp, dock viss brist på artister och visst överskott på övrigt crew, men det ordnar sig.
Roligast var som alltid Urkult. I år fick jag äntligen köra påle på eldnatten och jag och Elias körde extremt improviserade föreställningar åt Unga teaternätet. Problemet är ju som alltid att man inte hinner träffa alla och spendera qualitytime med alla utan det blir typ 15 minuter med alla man skulle kunna spendera veckor med. Men hellre att jag har mersmak av att träffa folk än att jag blir mättad lösning innehållande folkilska.
Nu väntar flera dagars vila, sedan återvänder jag tydligen till
Norge i slutet av månaden för att jobba lite till.
Om någon i Nordingråtrakten hör konstiga ljud så är det troligtvis jag som sjunger Singstar. Ett två timmars singstarpass om dagen håller Nils i trim. Hoppas jag iallafall. Annars tror jag jag ställer upp pålen idag, den måste bara hämtas.
Dessutom har jag blivit hästtjej. Mia (
blogg) har lämnat sin häst i sommarstugan och jag och far turas om att rida på den. Det är lättare men läskigare än vad jag först trodde att det skulle vara.
Hästar är ju som bekant
VÄRLDENS STÖRSTA DJUR.
PS. Jag slängde om Layouten till en färdig mall då det slog mig att jag skulle fixa den så den såg ut precis som LG2S men jag orkade inte så nu skall den se ut som Blogger vill att den skall se ut. Släng en kommentar eller så.